Stort erbjudande på kvarblivna klänningar!

Som rubriken säger komer härmed ett stort erbjudande på dessa klänningar.
Klicka på bilderna för att komma till de inlägg där mått, fler bilder och pris finns. Ha det fint!
 
 

En liten bits avstånd

Jag har hamnat på avstånd från denna sida under en tid. På samma sätt som jag hamnat på avstånd från det mesta. Från människor i min omgivning, från mina intressen och även lite från mig själv. Jag har stora funderingar, vändpunkter och val i mitt liv just nu som helt enkelt har tagit över mig lite den senaste tiden. Jag jobbar på att dela upp saker och ting, ta en sak i sänder och försöka fokusera på det som är viktigast. Men hur vet man vad det är? Förstås är lyckan viktigast. Men var finner man den? 
 
Det kan vara enkelt att se sig själv på ett visst ställe, en viss plats vid ett visst tillfälle. Men om det inte blir som man tänkt sig, hur gör man då? Går man åt ett helt annat håll eller fortsätter man trampa på samma plats? Ja det är lite så jag har känt. Att jag bara trampar, på en och samma plats. Om det är rätt eller fel plats, det vet jag inte just nu. 
 
Det kan vara oerhört viktigt att ta denna tid för sig själv då man verkligen får fundera och känna vad som är bäst och rätt i tiden just nu. Men nu har jag haft den tiden, nu är jag redo för nytt. Även om jag inte helt och hållet vet åt vilket håll jag ska gå så vet jag med säkerhet vad målet är. Jag tror bara jag behöver en liten push i rätt riktigt så är jag i rullning och då blir jag nog svår att stoppa. 
 
Under tiden jobbar jag på en dröm jag har. En dröm jag vill se mig själv uppnå mer än något just nu. 
 
 

Inspiration tack

Jag känner mig inspirationslös och grå. Bokstavligen grå, utan färg och glitter. Motivationen fick jag precis nu ikväll därav tänker jag vända på denna lilla gråa era och sakna men säkert gräva efter inspirationskällor och ta till mig endast det jag behöver. Jag kommer inte sy förrän jag syr något jag inte tidigare provat. Just nu blir det bara samma mönster om och om igen. Jag besökte då min gamna pinterest och möblerar om lite där nu och fyller fyller fyller mina anslagstavlor med nya och fräscha färger. Snart mina vänner kommer massvis med nytt! Kanske en ny frisyr också när jag ändå håller på? Vore välbehövligt för mitt livlösa tunna trassel. Ja, en del ändringar sen är jag good to go!
 

En lila höstig

En sunkig och seg söndag men vad som inte är särskilt sunkigt är denna nysydda pärla! 
Lila och höstig i vävt tyg med vita detaljer som passar perfekt till ett par tjockare strumpbyxor nu när det inte är lika varm luft längre. Dragkedja i ryggen och sydd i storlek 36. 
 
Måtten är:
Byst - 88 cm
Midja - 78 cm 
Längd - 95 cm
 
Ett litet extrapris på denna böna nämligen 370 SEK 280SEK plus porto (ca 42kr)
 
Maila jenni_fant@hotmail.com vid frågor eller köp. Ha det! 
 
 

Dessa funderingar dessa funderingar

Jag intalar andra som tvekar att allting löser sig. Jag säger till de som längtar att allt sker inom sin tid. Jag säger till de som ångrar att det aldrig är försent. 
 
Om något händer mig rycker jag på axlarna efter den smärre chocken lagt sig och säger "Jaja, det blir bra såhär." Övertygad och med huvudet högt. Eller?
 
Det är så himla enkelt att peppa andra, att ge andra hopp och säga att allt kommer att lösa sig, att allt sker inom sin tid och att det aldrig är försent. Jag tror på det jag säger när jag säger det. Men hur mycket säger jag egentligen till mig själv? Hur mycket pepp ger jag mig själv? Jag brukar tro att jag inte behöver den eftersom jag är väldigt säker. Men vad är det jag är säker på? Är jag verkligen säker på något alls eller är allt bara en diffus inbillning, längtan eller dröm? Kommer det jag hoppats på ens att ske? "Om du verkligen vill så kommer det ske" - är vad jag skulle säga om någon annan frågade. Men när det kommer till mig själv, hur mycket tror jag egentligen och hur mycket är ren och skär inbillning? Är jag så självsäker som jag tror eller är det bara något spel jag spelar?
 
Att vara stark är att visa sig svag säger dem. Men det har jag aldrig känt, jag känner alltid hur svagheten präglar mig om den visas. Samtidigt som jag hyllar de som vågar visa. Jag måste förbättra mig. 
 
Jag kan bara hoppas, hoppas att det blir bra. Bättre, fint. 
 
 

Heja fram höstpeppen snälla

Bara en kort liten hälsning från mig som börjar gå in i den dystra höst depressionen. Nej inte riktigt så allvarligt men att mörkret kommer och växter vissnar jag ibland att även jag vissnar för en tid. Jag blir lätt lite opepp på det mesta. Tycker att alla kläder är fula, håret är som en höstack, smink inte fungerar och kroppen är fel. Jobba är bara jobbigt och folk är otrevliga. Inget av detta är sant förstås men det är så det känns vissa dagar. Även om jag vet att jag dagen efter känner mig på toppen av världen. Men lite så är jag, jag går upp och ner likt en och annan berg-och-dal-bana. Men det är okej, jag kan stå ut med det! 
 
Jag kan förövrigt ytterst sällan klippa ut mönster utan att ha sällskap, sällskap som ibland kan vara lite smått ivägen. Men söt är han ju må jag säga. 
 
 
 
 

Naturfärger till salu salu salu

För ett tag sen köpte jag detta mjuka fantastiskt fina tyget på B-brodyr här i stan och nu har jag snott ihop det till en klänning. Klänningen är till salu och finns att köpa redan nu!
 
Måtten är:
 
Byst - 88-90 cm
Midja - 84 cm 
Längd - 96 cm 
 
400 SEK + porto som brukar hamna på 42:- (SÅLD)
 
Vid intresse eller fler frågor maila mig på jenni_fant@hotmail.com
 

En drömmare av rang

Jag är en drömmare, både i vaket tillstånd och under sömn. Jag drömmer om nätterna om saker jag varit med om, oftast så pass verkligt att jag verkligen måste fundera på morgonen vad som hänt och inte. Jag drömmer sällan flummiga drömmar, ni vet sådana som inte hänger ihop överhuvudtaget. Det brukar jag inte göra utan för mig är allt så realistiskt. Kanske just för att jag är en drömmare och filosoferar för mycket att allt blir normaliserat, jag vet inte. Jag drömmer ofta mardrömmar också, så fort jag är inne i en osäker period eller är full av nervositet eller oro. Då kan det hända att jag drömmer två/tre mardrömmar per natt i en veckas tid. Jag kan som sagt även drömma om sånt jag en gång varit med om, som för en viss tid sen drömde jag natt efter natt om en traumatisk händelse som skedde när jag var yngre. Jag fick uppleva det gång på gång varje natt tills jag nästan blev galen. Fram tills jag blev tillfreds med tanke på att jag inte kunde förtränga, att minnet alltid skulle finnas där, då gav det sig. 

Jag vet inte om det är fler än jag som är sådan här. Som blir så påverkad av tankar och intryck, att drömmar har en så stor makt över mig. Oftast ser jag fram emot att gå och sova om kvällen eftersom jag vet att jag hamnar i en helt annan värld i drömmen. Det är spännande och lärorikt. Medan jag andra gånger bara kan vara utmattad när jag vaknar eftersom jag drömt alldeles för mycket. Inte nog med att jag tar in allt under dagen så proppas jag med intryck även under sömn. 
"Man kan träna bort det, så du inte tänker på vad du drömmer och inte drömmer alls." Det har jag fått höra men för det första så drömmer alla människor varje natt, det är fakta som vi inte kommer ifrån. Vi må inte minnas alltid men drömmer det gör vi. Sen att jag kan träna bort så jag minns, vet jag inte om jag vill. Visst stör det mig ibland att jag blir utmattad av sömnen eller rädd av alla mardrömmar, men allt annat är så spännande att jag inte vill glömma. Jag är för nyfiken helt enkelt. 

Det händer även ibland att jag drömmer om saker som inte hänt än, som sedan dagar, veckor, månader eller år senare, faktiskt händer. Både under sömn och som den dagdrömmare jag är.
Jag skulle vilja lära mig mer om drömmar, det är något jag verkligen fascineras över. 




Söndag

Rensar-söndag, tv-söndag, dricka-kaffe-söndag, läsa-bok-söndag, skrivar-söndag, städ-söndag och äta-god-mat-söndag. Allt i vanlig ordning men nu i sann höst-anda då luften är kylig och frisk och ljusen tända här inne. Elementet är på för första gången sen i våras och det är faktiskt väldigt mysigt. Jag har plockat fram en extra filt i reserv för de kalla nätterna och laddat med värmeljus inför alla kommande mörka kvällar. Vi går in i en ny tid och jag ska öppna mina ögon mer än jag tidigare gjort för jag vet hur mycket man kan missa annars. Möjligheter, människor och miljöer. Jag ska öppna mig mer för att kunna ta in mer. Jag är förväntansfull, otålig och positivt nervös inför det som komma skall. 
 
 

Jag kan själv, och det kunde jag

Jag är inte rädd för att vara ensam. Faktiskt känner jag mig väldigt stark när jag är ensam, stark för att jag blir lite som Lotta på bråkmakargatan "Jag kan själv!" Men något jag haft väldigt svårt att göra är att äta ute själv eller på gå café ensam. Det har alltid varit långt utanför min komfortabla zon. Men, igår var dagen kommen. Jag tog bussen till Kulturcaféet, ett av mina favoriter. Och där satt jag ensam I TIMMAR för det var fantastiskt. Jag hade visserligen med mig både dator, tidning och skrivbok för jag hade nämligen tänkt att jag skulle få lite arbete gjort. Om jag fick också, låt oss säga såhär att jag har haft en deadline den 27e september som banne mig blev klar igår inklusive redigering och allt därtill. Inskickat och färdigt, med tre veckors marginal. 
Den självstädiga café-upplevelsen lär hända igen, typ så fort som möjligt.

För att tala klarspråk

"Vad gör du nu efter skolan?" Den eviga frågan för en nybliven student nu när hösten kommit till stan. 
"Åh, jag jobbar i butik, inte mer än så." Det är mitt standard svar har jag märkt. Inget märkvärdigt. 
"Ska du läsa vidare sen?" Följdfråga, alltid följdfråga. 
"Nja, jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag vill göra ännu." Lögn. 
 
Jag vet vad jag vill göra. Jag jobbar inte bara i butik. 
Jag skriver. Jag kommer mig aldrig för att säga det om någon frågar för jag tvivlar på mig själv. Om jag skulle säga till någon "Jag skriver på min debutbok" när de frågar vad jag gör nuförtiden, skulle jag direkt känna tvivel. Känna svaghet. Varför vet jag inte. Människan är väl en blygsam varelse. Jag tror att det har att göra med att jag är rädd för ännu en följdfråga. "Vad handlar den om då?" Ja vad handlar den om. Jag vet, men hur berättar jag det i ord för någon annan? Det är ju precis därför jag skriver, för att det är mitt sätt att kommunisera och nå ut. Jag skriver för att text är mitt språk. Visserligen kan jag prata, ibland alldeles för mycket. Men så snart det hamnar på djupet blir jag tyst. 
 
Jag skriver en bok, en bok som jag haft i hjärtat under en lång tid. Ibland skenar jag iväg, börjar på en helt annan historia, sparar den och går sedan tillbaka till den första. Jag har för mycket att säga. För bred fantasi. Alldeles för många känslor och ett skrivar-flow som är utan gränser. 
 
När någon frågar vad jag gör vill jag svara "Ni kommer snart att få se." 
Det kan dröja ett år eller fem år. Sådant vet man inte, men jag vet att historien jag har i huvudet kommer jag snart att ha i handen. Då får ni se. 
 
Framför mig nu ligger två olika deadlines för olika delar. Vilka behöver bara jag veta. Men snart, snart är jag i rullning och då blir det svårt att stoppa mig. 
 
 

Åsiktsmaskiner, bromsa

Jag blir så fundersam ibland. Fundersam på hur man inte kan få ta sina beslut utan att någon ska tycka tycka tycka. Jag vet inte om det är så överlag för alla jämt och ständigt men jag vet iallafall jag upplever detta så pass ofta att jag börjar bli riktigt tröttsam på hur vissa ens orkar. Kan vi inte bara sköta vårat egna och vara tillfreds med det. Inte vara tillfreds med vanan att alltid lägga näsan i blöt och anta, tycka, döma och prata. Låt folk ta de beslut de vill ta, gör det du själv vill när du själv vill det och strunta i vad folk ska tycka. Jag lovar er att allting kommer att bli så mycket roligare och enklare. Det värsta jag vet är verkligen att vissa inte kan sätta sig in i en annans situation, utan direkt anser något dåligt om alla inte är så som de själva. Nej nej nej känner jag för här står jag på två stadiga ben på jorden, självsäker i mig själv och stark som Pippi. Det är något fler borde känna, att känna här är jag och jag har ingenting att skämmas för. Jag är stolt över den jag är och att jag alltid står för min åsikt. Jag ändrar den inte beroende på vem jag umgås med, jag ändrar den inte för att någon ber mig. Jag är jag och jag är bra. Håll huvudet högt vänner, sköt era egna beslut och respektera varandras åsikter. 
 
 

Försäljning av en rutig dröm

Ännu en klänning till salu, nämligen denna sköning i röd-rutig! Den är gjord innan påsk som ett vårtecken men den kom bara att användas en enda gång. Säljer den därför vidare till någon som förhoppningsvis passar i den bättre än mig och vill använda den flitigt. Den är sydd av mig och mina små knåpiga fingrar. 
 
Måtten är:
Byst - 88 cm
Midja - 84 cm
Längd - 99 cm
(notera att måtten är ungefärliga då det är ganska svårt att måtta, det kan tillkomma någon centimeter)
 
T-shirt ärmar, dragkedja i ryggen och tyget är nyköpt på B-brodyr här i stan. 
Säljer denna för 300 SEK + porto. Portot brukar ligga kring 42kr. 
 
Vid intresse eller fler frågor maila mig på jenni_fant@hotmail.com. Betalning sker via swish eller kontoinsättning. 
 
 
 

Badkläder hela dagen lång

En av de kallare och regnigare somrarna jag varit med om, men nu sista spurten innan hösten lagt sig över staden badar vi i sommarvärme och svettiga kläder. En ledig dag i denna värme är ganska mycket värd kan jag tala om. Byter badkläder titt som tätt efter dopp i poolen och varvar veckotidningar med sommarens nya bok-inköp. 
 



Första klänningarna till salu

Nu är det dags för mina första till-salu-plagg! Två nysydda sommarklänningar i fantastiskt blommigt tyg från Olssons tyger och ett grönt tyg därtill från secondhand. 
 
Denna klänning med grön överdel och blommig kjol har dragkedja i ryggen för bättre passform och lättare att ta av och på. Den är sydd i storlek 36. Måtten är:
Byst - 84 cm
Midja - 76 cm
Längd - 90 cm
 
Kostnaden på den är 450SEK nu 280SEK + porto.
 
 
Klänning nummer två med samma härliga blommiga tyg, t-shirt ärmar och fickan på kjolen är också sydd i storlek 36. Den är utan dragkedja och dras över huvudet. Måtten på den är:
Byst - 90 cm
Midja - 88 cm (utsträckt, väldigt stretchig)
Längd - 88 cm
 
Kostnaden är 400 SEK + porto.  (SÅLD) 
 
 
Vid intresse maila mig på jenni_fant@hotmail.com eller skicka ett sms om ni har mitt nummer. Vid fler frågor går det också bra att maila. Betalning sker antingen via swish eller kontoinsättning. Det är okej att prova klänningar om du bor i Boden och då tillkommer förstås inget porto vid köp. Annars skickas plaggen via posten och portot blir därefter. 
 
Plaggen är helt och hållet sydda av mig. 
 
Fler klänningar, kjolar och blusar kommer att komma upp till försäljning så småningom så håll utkik!