Jag kan själv, och det kunde jag
Jag är inte rädd för att vara ensam. Faktiskt känner jag mig väldigt stark när jag är ensam, stark för att jag blir lite som Lotta på bråkmakargatan "Jag kan själv!" Men något jag haft väldigt svårt att göra är att äta ute själv eller på gå café ensam. Det har alltid varit långt utanför min komfortabla zon. Men, igår var dagen kommen. Jag tog bussen till Kulturcaféet, ett av mina favoriter. Och där satt jag ensam I TIMMAR för det var fantastiskt. Jag hade visserligen med mig både dator, tidning och skrivbok för jag hade nämligen tänkt att jag skulle få lite arbete gjort. Om jag fick också, låt oss säga såhär att jag har haft en deadline den 27e september som banne mig blev klar igår inklusive redigering och allt därtill. Inskickat och färdigt, med tre veckors marginal.
Den självstädiga café-upplevelsen lär hända igen, typ så fort som möjligt.