Sinnesstämning - vinnarskalle

Söver bebis, stänger av tvn, sätter på kaffebryggaren. Bänkar rumpan, öppnar datorn. Förbereder anteckningsbok med året 2019 i marginalen och en tydlig understrykning, symboliskt. Playar Imagine dragons på låg volym, Believer, Thunder och Whatever it takes. Kopplar bort, men kopplar inte av. Fokus fokus fokus. Ingen självklar tydlig väg, men ett mål. Nu  ä r  d e t  m i n  t u r . 
 
 
Dagbok | | Kommentera |

Barnbidraget höjs, ändå är ingen nöjd

Det nya budgetförslaget presenterades förra veckan, därmed nyheten om att bland annat barnbidraget kommer att höjas med 200 kronor. Det låter väl himla bra? Det tycker jag iallafall och min tanke var att "Ja nu blir nog alla nöjda!" Men så är det givetvis aldrig. Detta väckte oerhört starka reaktioner runt om i landet bland oss alla föräldrar och det chockade mig hur mycket man kan komma på att klaga på i samband med någon sådan förbättring som höjt barnbidrag. Till exempel att barnbidraget inte borde höjas utan istället att det ska göras en inkomstutredning och därefter anapassa bidraget beroende på hur föräldrarnas ekonomiska grund ser ut. Ja det låter ju klokt. Men samtidigt tror jag att det hade väckt ännu mer starka reaktioner om detta kom upp som förslag i regeringen. Med tanke på att folk skulle se det som orättvist. Jag tror också att det skulle vara svårt att få igenom ett sådant förslag med tanke på vilket oerhört jobb det skulle vara och jag tror att det skulle vara väldigt mycket delade meningar. Enligt min mening tycker jag att det är mer än rätt att alla som har rätt till barnbidrag har rätt till samma summa. Vi lever definitivt inte i överflöd av pengar och oftast när bidraget kommer in går det direkt åt till mat åt Bertil. Sedan finns det de som har så pass stadigare ekonomi än oss som inte ens märker när barnbidraget trillar in den 20e varje månad eftersom 1050 kronor för dem inte gör särskilt stor skillnad. Men trots detta tycker jag att det är rätt sätt detta görs på. Alla borde ha lika. Jag kan inte tycka att jag och Felix ska få in en större summa än andra bara för att vi inte tjänar lika mycket pengar. Vi har tagit ett baslut om att skaffa barn i medvetande om att vi inte är miljonärer. Därav kan jag inte kräva mer pengar. Att barnbidraget nu kommer höjas är en fantastisk bonus och det är glädjande att de har valt att satsa på det. Jag tycker att vi alla ska uppskatta detta och tacka så mycket. Känner man at barnbidraget inte behövs, att någon som har mindre pengar behöver det bättre, då kan du aktivt logga in på Mina sidor på försäkringskassan och bocka av att du vill ha barnbidrag. Alternativt, skänk pengarna åt till exempel barncancerfonden och gör gott för alla. 
Dagbok | | Kommentera |

En förebild

Jag fick enormt fin respons angående mitt förra inlägg. Det kändes väldigt bra att fler tycker att det är viktigt. 
 
Måndag morgon och jag är faktiskt utvilad. En sällsynt förekommelse numera faktiskt. Lätt hänt när bebis är inne i en vaken-på-natten-period. I eftermiddag ska vi försöka oss på babysång och sedan ska Bertil få vara hos farmor. Vilket är enormt välbehövligt då lägenheten just nu ser ut som, ursäkta, ett pisshål. Äntligen tid att städa!
 
Nog om det. Jag kom tidigare över ett inlägg på instagram. Från en kännigendis så att säga, nämligen tv4-profilen Soraya Lavasani. Det var väldigt fint för hon delade en artikel hon själv blivit intervjuad i. Rubriken för artikeln lydde "Soraya: Tog lång tid att bli glad för graviditeten." Detta handlade alltså om att hennes mamma just hade dött och hon kände depression och svårt att känna glädje över beskedet att hon skulle bli mamma. Texten hon skrev under bilden på sin instagram löd väldigt fint: "Jag har gjort valet att vara öppen och personlig när jag intervjuas. Ibland kan det kännas väldigt utelämnanade när mina ord väl är på pränt. Men jag vill inte vis upp en polerad yta och senast idag fick jag ett meddelande från en tjej som också förlorat sin mamma och som kände igen sig i mina känslor. Så jag tänker fortsätta vara öppen när någon frågar." 
  Så. Himla. Sant. Det är verkligen precis detta jag talar om, att våga vara öppen för det gör både dig själv gott att slippa hålla upp en fasad och även andra som kan relatera till dina känslor och tankar. Att slippa känna sig ensam helt enkelt. Soraya är stark. Modig. Det är någon att se upp till tycker jag. In på hennes instagram och kika. @sorayalavasani 
 
Nu ska vi promera ut och njuta av hösten innan snön kommer. Jag och Bertil som älskar att vara ute. Det är något jag verkligen vill ha som fokus under hans uppväxt. Att passa på att vara utomhus så ofta som möjligt. Det oss människor väldigt gott. På med höstkläderna!
 
 
Dagbok, Inspiration | | Kommentera |
Upp